I morse när klockan ringde blev jag lite förvånad över att den ringde så tidigt. Ägnade dock inte detta någon närmare eftertanke utan hoppade glad i hågen (om än något trött) upp. Tog en lugn morgon, läste lite bloggar, vek lite tvätt och lyssnade på ett avslappningsspår. Helt plötsligt slog det mig att jag ju faktiskt satt väckarklockan tidigt av en anledning, jag hade ju en massa ärenden att uträtta i stan innan jag skulle träffa finaste Karin! Framkalla kort, hämta teaterbiljetter och köpa diverse småpryttlar. När man bor i obygden som jag gör måste man nämligen klumpa ihop alla ärenden eftersom jag inte besöker Sthlm city särskilt ofta. Men jisses, hade liksom helt blockerat ut detta från min hjärna! Det blev en snabbdusch och sedan kvickt iväg.
Min hjärna är helt uppenbarligen på semester, oklart om och när den tänker komma tillbaka. Hoppas den är på någon trevlig plats, typ Bahamas. Pratade med barnmorskan vi träffade igår om den här gravidförvirringen, och hon hade en bra förklaring. Hon menade att det är en förberedelse inför förlossningen att intellektet liksom kopplas bort. ”Du ska ju inte föda barn med intellektet, utan med kroppen”. Det är ju så sant, så sant. Så det är väl bara att älska min gravidhjärna och min gravidkropp, ty de vet uppenbarligen precis vad de håller på med.
