Giftfria D-droppar

Lisa uppmärksammade mig häromdagen på att de D-droppar som delas ut av BVC innehåller  antioxidationsmedlet E320. Efter lite googling så står det så här om ämnet:

Kan innebära hälsorisker för småbarn. Misstänks orsaka allergiska reaktioner och hyperaktivitet. Omdiskuterade cancereffekter.

Men vad bra då att alla små barn får lite grann av detta ämne dagligen! Jag antar att de inte känner till detta hos BVC utan att de delar ut dropparna i god tro, men efter att ha fått reda på det här så har vi haft D-droppspaus här hemma till de tillsatsfria D-droppar jag beställt kom med posten.

Visst, det kanske inte är stora mängder av detta ämne som barnen får i sig via dropparna, men ändå, varför ens chansa?

Drastiska åtgärder

Förvisso är det nuförtiden mer av maten Henry äter som slinker ner än som hamnar utanför, men måltiderna har ändå varit en orgie i geggamoja, och lite drastiska åtgärder krävdes kände jag. Lösningen? Haklapp med ärmar! Givetvis med ugglor på.

Musikpepp!

Precis bokat biljetter till Amadou & Mariam på Stockholms konserthus 3 mars. Älsk på det!

Blocket mania

Senaste dagarna har jag gjort lite härliga Blocketfynd, nämligen en gåstol, en gåvagn och lite pedagogiska leksaker. Henry fattar inte att han ska gå i gåstolen, men den är ett utmärkt sätt att aktivera honom. Jag märker att han börjar tycka det är lite trist att bara ligga på mage och leka, så då kan det vara bra att växla om med lite sittande i gåstolen.

Uppenbarligen är gåvagnen och leksakerna inte aktuella än för Henry, men förhoppningsvis kommer de till användning så småningom.

En organiserad start på det nya året

Jag är ju en person som uppskattar organisation och ordning, och detta gör att almanackan är min bästa vän. Det är också ett sätt att avlasta min annars överbelastade hjärna. Har jag det i almanackan behöver jag inte ha det i huvudet liksom.

Jag gillar ”riktiga” almanackor. Ajfån i all ära, men jag gillar att ha kalendern i fysisk form och att kunna bläddra i den. Så för 2012 har jag beställt en skräddarsydd almanacka från personligalmanacka.se. Jag valde en bild på en babysimmande Henry på framsidan och ett blått tema inuti för att matcha badpojken. Blev riktigt nöjd! Nu är det fritt fram att organisera det nya året.

Henry illustrerad

Jag deltog i Tinas adventskalendertävling där man kunde vinna en illustration av en valfri bild. Jag vann inte, men eftersom hennes illustrationer är så rysligt fina så beställde jag en. Här är det finfina resultatet. Med extra ugglor! Kommer naturligtvis att rama in den och hänga på hedersplats.

Och här är orginalet:

Julklappskavalkad

Som väntat överöstes Henry med julklappar av släkten, det var därför han bara fick en julklapp av mig och Tomas. Mycket fint fick han i alla fall, och här är ett litet urval.

Dan före dan och en gungbjörn

Så var det dan före dan, och jag har lite svårt att förstå att året gått så fort! Julen blir för vår del väldigt lugn i år. Killarna är hos sin mamma så det blir jag, Tomas, Henry, min mamma och hennes sambo som firar ihop hemma hos oss. Det har varken funnits tid eller ork att lägga en massa krut på julen i år så vi kör en minijul nu och satsar större nästa år, i nya huset.

När det gäller julklappar till Henry kände vi inte att vi ville gå bananas. Dels är han för liten för att förstå, och dels så kommer han säkert få en hel del från andra i släkten. Men en julklapp ville vi ge honom, och det blir den här gungbjörnen.

Jag har varit på jakt efter en gunghäst ett tag och när jag hittade denna på Blocket smälte jag direkt och slog till. Den är ganska låg och passar ett litet barn, så det dröjer nog inte allt för lång tid innan han kan använda den.

Jag slår ett slag för den goda julklappen

Köphysterin kring jul slår nya rekord varje år verkar det som, och jag känner ofta att mycket av det som köps kanske är lite onödigt. Fina prylar i all ära, men kanske skulle en del av julklappspengarna kunna användas till att hjälpa någon istället?

Välgörenhetsjulklappen är en storfavorit hos mig. Tidigare år har jag gett hela tjocka släkten julklappar från organisationer som Läkarmissionen och Diakonia. Jag har delat ut säkra förlossningar, getter och skolmaterial. Inte till släktingarna alltså, utan pengar skänkta i deras namn har gått till dessa förträffliga gåvor som når människor som verkligen behöver dem.

I år faller valet på UNICEF. Jag har köpt julklappar i UNICEFs gåvoshop, och genom att blogga om detta bidrar jag ytterligare:

Foto: UNICEF

Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.

I och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Kanske kan du dessutom ge dig själv i julklapp att bli världsförälder? Det är jag. Då kan du som bloggar också bidra genom att bli Bloggare för varenda unge. Så… heja den goda julklappen!

Betraktelser från julruschen

Efter att motvilligt ha begett mig in till stan för att klara av ett par ärenden mitt i julruschen tänker jag härmed ta mig friheten att göra ett par betraktelser från dagen.

1. Antalet tomteklädda musikanter som spelar dragspel på tunnelbanan verkar ha tjugodubblats sedan förra julen.

2. Årets julklapp, den hemlevererade matkassen, känns otroligt tråkig och praktisk. Jag röstar istället för Teknikmagasinets bacontandkräm som årets julklapp, mycket skojigare.

3. Stockholmarna verkar vara förvånansvärt ofyllda av holiday spirit i år. Misstänker att bristen på snö är boven i dramat.

4. Det har gått långt då jag blir uppriktigt förvånad när ett par istället för att rusa på lämnar företräde och ler när jag försöker ta mig fram med barnvagnen i trängseln.

5. Dessa människor var med all sannolikhet inte från Stockholm.

Detta var förhoppningsvis sista gången jag behövde ge mig in i julkaoset för i år. Julklapparna är inhandlade och i år lägger jag krutet på julklappar av välgörenhetskaraktär. Mer om det senare.