Etikettarkiv: bebis

Giftfria D-droppar

Lisa uppmärksammade mig häromdagen på att de D-droppar som delas ut av BVC innehåller  antioxidationsmedlet E320. Efter lite googling så står det så här om ämnet:

Kan innebära hälsorisker för småbarn. Misstänks orsaka allergiska reaktioner och hyperaktivitet. Omdiskuterade cancereffekter.

Men vad bra då att alla små barn får lite grann av detta ämne dagligen! Jag antar att de inte känner till detta hos BVC utan att de delar ut dropparna i god tro, men efter att ha fått reda på det här så har vi haft D-droppspaus här hemma till de tillsatsfria D-droppar jag beställt kom med posten.

Visst, det kanske inte är stora mängder av detta ämne som barnen får i sig via dropparna, men ändå, varför ens chansa?

Lite så här är det att sova i vår säng

Från howtobeadad.com

Ibland får man vara lite uppfinningsrik

20120116-154159.jpg
Som till exempel när man av tidsbrist lämnar vagnen hemma när man ska till mataffären och sedan inte orkar bära sin tungklump genom nämnda affär, och inte hinner hämta en kundvagn.

8-månaderskontroll i förskott

Eftersom jag behövde prata lite om Henrys mat och sömn med BVC-damen och han dessutom hade tid till ögonsjuksköterskan för att kontrollera eventuell skelning så blev det 8-månaderskontroll idag, lite tidigt.

Grabben har gått och skaffat sig lite opraktiska vanor (matvägrar större delen av dagen och äter mer på natten) så var jag lite orolig för vad som skulle hänt med hans vikt, men han hade gått upp helt okej, och i lite mer lagom takt än tidigare.

Dock kände jag att vi behöver vända det här mönstret med att han har gått över mer till nattätning. BVC-damen tyckte att vi skulle börja ge honom mat (alltså inte bara gröt eller välling) som middag, för att fasa in honom mer i familjens rutiner. Plus att han då han vaknar första gången efter läggdags för att äta (brukar bli runt 21-22) ska få välling istället för modersmjölksersättning.

Om inte de här förändringarna hjälper tyckte hon att vi ska vara lite tuffa med honom ett par nätter och helt enkelt inte ge honom mat, möjligen erbjuda vatten. Hon menade ett det brukar ta två eller tre nätter, sedan fattar barnet att det inte blir nån mat och ändrar sina vanor.

Kanske är jag blödig, men det tar verkligen emot att göra något sådant, därför att jag vet att han kommer bli väldigt ledsen, och sånt gör ju alltid ont i mammahjärtat. Men, det känns ändå som att vi behöver den här förändringen allihop, även Henry. Får se först vad ändrade matrutiner på dagarna åstadkommer, annars är det väl bara att ta tjuren vid hornen.

Skelningen var för övrigt ingenting, ögonsjuksköterskan hittade inget fel och det behöver inte undersökas vidare.

Drastiska åtgärder

20120116-153609.jpg
Förvisso är det nuförtiden mer av maten Henry äter som slinker ner än som hamnar utanför, men måltiderna har ändå varit en orgie i geggamoja, och lite drastiska åtgärder krävdes kände jag. Lösningen? Haklapp med ärmar! Givetvis med ugglor på.

Blandad kompott från mamsen

Häromdagen lämpade min mor (som en längre tid nu frenetiskt röjt och röjt bland sin ägodelar) av ännu en hög med memorabilia. Tidigare har det varit dagböcker, Barbiedockor och OKEJ-posters, denna gång var det lite blandad kompott…

20120110-232206.jpg
Konst signerad Moa 4 år. Mycket nyfiken på vem/vad den lilla figuren inringad med rött längst ner är.

20120110-232250.jpg
Jag fick även återuppta bekantskapen med ett arbete jag gjort i skolan om när jag PRAO:ade på Handelsbankens postkontor. En upplevelse som inte verkar ha nått några höjder på livets topplista.

20120110-232509.jpg
En bild på mig från min morfars mors gamla fotoalbum. Likt Henry?

20120110-232722.jpg
En stor bibba miniböcker som jag ägnat mig åt att göra som liten. Gött gott godis och Frankrike: bonjore till exempel. Jodå.

20120110-233000.jpg
Det slank med en liten uggletallrik också. Ny visserligen. Gulle dig mamma.

Hoppeligung i egen hoppgunga

20120110-190151.jpg
Nu har hoppgungan jag köpt på Tradera anlänt, och som de flesta nyheter i Henrys liv på sista tiden har den gjort succé. Han hoppar inte i den, utan sitter mer i den och sprattlar med benen som besatt. Allt i kombination med små glädjetjut. Fly förbannad blev han dessutom när jag tyckte att det räckte med hoppgungeaktivitet för hans del, han ville sitta kvar! Kul att han gillar den i alla fall.

Mammagruppshäng

20120109-185115.jpg
Idag träffades vi i mammagruppen igen, första gången sen innan jul, och det var som vanligt supertrevligt. Vi åt köttfärslimpa och uppdaterade oss på sovvanor, matrutiner och nya beteenden hos varandras bebbar. Alla bebisarna hade vuxit massor och flera hade lärt sig nya färdigheter, bland annat var det krypning på gång hos två av de små liven. Där ligger ju Henry lite i lä, först ska han ju behärska det här med att sitta upprätt utan stöd. Men men, han tar det i sin takt! Under tiden passade han på att gnaga lite på ett gummiben.

Storpojkestolen

20120107-210212.jpg
Vi har i dagarna bytt från newbornstolen som suttit på Stokkestolen till den ”vanliga” babysitsen. Kanske något sent kan tyckas, men Henry har varit så geléig i överkroppen att det inte riktigt funkat att ha honom i vanlig barnstol, det har blivit lite för mycket slagsida.

Men, nu börjar han bli lite mer stabil och det funkar därför att ha honom i ”storpojkestolen” som jag kallar den.

Viktigast är att han gillar den som sjutton! Den är rolig att undersöka och jag tror han gillar känslan av att vara mer upprätt än bakåtlutad som han var i newbornstolen, plus att det är lättare att vända sig om och ha koll på vad som händer runtomkring, mycket viktigt.

Trött trött trött

Vissa dagar är tröttdagar, och idag har varit en sån dag. Det kan i och för sig vara så att jag har mig själv att skylla lite eftersom jag råkade gå och lägga mig halv två i natt. Med en god vän på besök rann tiden bara iväg och helt plötsligt var det mitt i natta. När väckarklockan Henry sen ringde som vanligt vid kvart över fem var denna morsa så lagom pigg… Därför är det läggdags nu.

Dagen har annars ägnats åt lite flanerande på stan med min älskling och Schnooky. Dock höll jag på att förfrysa i de bistra två minusgraderna och var tvungen att smita in på Gina och köpa mig en yllekofta. Konstigt att två minus kan vara så kallt, det var ju 20 minus förra vintern för guds skull!

Nu ska jag krypa ner bredvid min lilla myspys (det där med att han ska sova i egen säng som vi började med då han var fem månader har helt kastats ut genom fönstret, har liksom bara blivit så) och få lite välbehövlig sömn. Dessutom är jag lovad sovmorgon i morgon, jippi! Det finns alltså potential för en utvilad Moa i morgon. Godnatt!